Obama vs McCain: Sista slaget

Den första president-debatten 26/11 handlade om utrikespolitik. John McCain gick hårt ut och försökte etablera auktoritet medan Barack Obama höll sig kall. Den andra debatten (7/10) försökte McCain först få framskjuten genom ett kupp-artat utspel bara två dagar i förväg. Han hänvisade, som den “Maverick” han så gärna vill vara, till att han behövdes i förhandlingarna kring det finansiella krispaketet. När debatten ändå blev av till slut, bara det en viss prestigeförlust för McCain, fick vi se en halvljummen tillställning med en trött McCain och en något mer anförande Obama.

Båda debatterna var besvikelser rent argumentationsmässigt. Amerikansk media tjatade på med boxnings-termer, att den ena fick in flest “punches” och om avsaknaden av “knockouts”, vilket jag tycker är rätt meningslöst. Även en debatt som är argumentatoriskt eller retoriskt “oavgjord” kan vara sevärd, faktum är att en sådan ofta är att föredra eftersom då tvingas debattörerna prestera maximalt. It takes two to tango. Problemet med de två presidentdebatterna var att det blev för mycket uppläsning av talking points och för lite uppföljande, fördjupande konfrontation.
VP-debatten var en historia för sig.

Inför den tredje och sista debatten ikväll 15/10. Ämnet är inrikespolitik och (antagligen företrädesvis) ekonomi. McCain ligger illa till i opinionsmätningarna och måste göra något — frågan är bara vad. Hans kampanjs aggressiva smutskastning mot Obama under den senaste veckan ser ut att ha slagit tillbaka, och kostat honom tid för propagering av dom egna valfrågorna. Han måste re-definiera sig själv och sin image, och vill han vinna över väljare — vilket han är tvingad att göra — kan han inte vara hur arrogant som helst mot Obama. Något som varit ett problem tidigare. Han behöver vara hård och tydlig, men också sympatisk och storsint. Ingen lätt uppgift, särskilt inte med den motståndaren han har.

Obama har täten och ska egentligen inte ägna sig åt följet bakom honom. Han kan fortsätta associera McCain med Bush låta den administrationens alla misslyckanden tala emot McCain, men annars ska Obama koncentrera sig på att stärka sin persona som ledare, som president. Det finns nämligen en joker i leken; den s k Bradley-effekten, som hänvisar till valkampanjer mellan vita och icke-vita kandidater där valresultatet inte speglat opinionsmätningarna. Fenomenet förklaras med att personer ur vissa, i regel vita, väljargrupper av olika sociala skäl kan uppge stöd för en icke-vit kandidat inför valet, men ändå välja den vita kandidaten när valdagen väl kommer.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s